Kommentar till Sidas stöd till Bolivia med fokus på innovationsfrämjande åtgärder 2013
Sveriges långsiktiga bistånd till fattiga samarbetsländer ska bland annat bidra till att öka tillväxten, en förutsättning för att fattiga människor skall kunna förbättra sina levnadsvillkor. I denna förutsättning ingår viktiga funktioner som:
– att entreprenörer i fattiga länder kan öka sin produktionskapacitet, lokalt och för internationell konkurrens
– att producenter i dessa länder ska kunna möta kvalitetskraven som ställs av internationella marknader, men också mötas av rättvisa villkor på dessa
– att länderna ska ha tillgång till kunskaper genom egen forskning och deltagande i internationella forskningsprojekt som kan bidra till dessa produktionsförbättringar
– att länderna ska dra nytta av naturresurserna inom sina nationsgränser på ett hållbart sätt.
Detta är föga kontroversiella krav att ställa för något land. Vi skulle knappast acceptera att kraven ifrågasattes, om det gällde Sveriges naturresurser, möjligheter till vetenskaplig utveckling och utrikeshandel eller förbättrad produktion. Just nu hotar en nödvändig process att koncentrera biståndet till färre länder att ensidigt drabba Latinamerika och också dessa funktioner. Om denna politik skulle implementeras, vilka kan följderna tänkas bli för ett samarbetsland som Bolivia?
Bolivia är ett av världens fattigaste länder med ursprungsbefolkningen i majoritet. Landet saknar kust, innehar stora naturresurser och har sedan 1982 varit demokratiskt styrt. Svenskt bistånd till Bolivia har varit långsiktigt och bland annat givit stöd till ovan nämnda insatser.
Innovationsprocesser och resultat
Sedan 2007 har biståndet även fokuserat på innovationsfrämjande åtgärder i form av stöd till klusterutveckling inom sektorer som matproduktion, läder- och träindustri, alla viktiga för landets interna marknader och för exporten. Denna kluster- och innovationssystemsutveckling i Bolivia har fått benämningen INNOVA-programmet. Förutsättningar för stödet är nära samarbete mellan småföretag, branschorganisationer, universitet och politiska myndigheter på lokal, regional och nationell nivå. INNOVA-programmet bygger vidare på redan gjorda långsiktiga investeringar av Sida vad gäller kapacitetsuppbyggnad vid två av landets universitet – UMSS (Universidad Mayor de San Simon) i Cochabamba och UMSA (Universidad Mayor de San Andres) i La Paz. Universitetens och kunskapsorganisationers roll i innovationsprocesser är minst lika viktiga i rika som i fattiga länder. Det svenska samarbetsteamet SICD hämtar kompetens från VINNOVA, Sida, från företag och från högskolevärlden. SICD är en samarbetsplattform vid Blekinge tekniska högskola.
INNOVA/ UMSS programmet i Cochabamba har genomförts inom det förlängda bilaterala avtalet med Bolivia 2007-2010. Programmet har stärkt den institutionella kapaciteten att delta i innovationsprocesser och med stöd av Sida samlat kompetens och vetenskaplig kunskap i ett innovationscentrum vid UMSS. Bland resultaten ser vi:
a) ett litet team av forskare med grundutbildning och kompetens i innovationsfrågor
b) hög kompetens för att stödja klusterutveckling och främja innovation
c) mobilisering av det vetenskapliga samfundet och olika forskningscentra vid UMSS i de småföretagsanknutna initiativ som organiseras av innovationscentret
d) två kluster – matkluster och läderkluster – med deltagande både av producenter och representanter från regionala politiska organ samt kommunen.
Vad gäller matklustret har exempelvis följande resultat uppnåtts
* ökat antalet företag i klustret från 15 till 50 mellan 2008 och 2011
* sammanlagt fördubblat antal anställda inom klusterföretagen under samma period
* gemensamma producerat drygt 6 500 skolmåltider per dag av klusterföretag
* etablerat långsiktigt samarbete mellan klusterföretagen och forskningscentra på UMSS för
utbildning och utveckling av produktionsprocesser
* erhållit nationellt stöd att bygga anpassad produktionsteknologi
* mångdubblat antalet kvalitetscertifierade företag med stöd från innovationscentret och
genom den nationella kontrollmyndigheten SENASAG. Dessa certifieringar är nödvändiga
för att sälja produkter på en nationell och internationell marknad.
Med detta innovationscentrum fortsätter UMSS att studera, främja och aktivt delta i innovationssystem och innovationsprocesser på lokal och nationell nivå. Innovationscentrumet kommer att bidra till utvecklingen av Bolivias nationella innovationssystem med både teoretisk och aktionsinriktad forskning.
Samhällsrelevans
Vice-ministeriet för vetenskap och teknik, under det bolivianska utbildningsministeriet, har tagit initiativ som forskarnätverk och särskilt stöd till vissa sektorer exempelvis mat och läder. Vice-ministeriet har också genomfört en del aktiviteter relaterade till att främja innovationssystem såsom workshops beträffande vetenskapliga och tekniska indikatorer samt nationella vetenskapliga och tekniska resurser. UMSS deltar aktivt i ett antal av ministeriet verksamheter genom innovationscentret. I många fall genomförs evenemangen i Cochabamba. Det bör noteras att den stora majoriteten av Bolivias forskningskapacitet finns i offentliga universitet (med den största koncentrationen på UMSA och UMSS).
Under den senaste tiden har innovationscentret blivit ett kontaktnav för flera regionala organisationer och företag. Ministeriet för produktion (Ministerio Desarollo Productivo y Economia Plural) främjar utvecklingen av prioriterade sektorer (läder, livsmedel, trä, metall mekanik, textil), med initiativ som drivs av innovationscentret. Även om de olika ministeriernas åtgärder finns på plats, är det tydligt erkänt att det finns för få utbildade personer i innovations- och innovationssystemsutveckling. Det finns ännu ingen forskning om skapandet och fördelarna med att tillämpa systematiska utvecklingsstrategier för prioriterade sektorer i Bolivia.
Slutsats
Stärkandet av innovationssystem är ett långsiktigt åtagande. I VINNOVAs program för klusterutveckling i Sverige räknar vi med perioder om 10-tals år. Den svenska satsningen på innovation i Bolivia har pågått i drygt 6 år i ett läge där allt i princip byggts från grunden. Etablerandet av ett innovationscentrum vid universitetet i Cochabamba är ett kritiskt steg där landet kan få ett liten, men kvalitetsmässigt stark, förstärkning av rådgivningen och processtöd till ministerier, myndigheter och företag i innovationsfrågor. Att lämna i detta skede, innan långsiktigt samarbete och åtaganden säkrats med dessa inhemska partners, skulle med stor sannolikhet innebära att de gjorda insatserna har varit förgäves. Det är vår övertygelse att bistånd för innovation skall vara tidsbegränsad, men att tidpunkten för ett tillbakadragande måste väljas med omsorg. Vi vädjar därför om att detta samarbete ska kunna fortsätta åtminstone under en kommande femårsperiod, men för konsolideringens skull helst ännu längre.